Efter en vild sommar i blandade delar av Europa ryktades det att Ping och Pong åter var tillbaka på svensk mark. Pressuppbådet som väntade på Arlanda var galet och tur var väl det så att även U21 fick lite uppmärksamhet när de landade efter att ha tagit guld i U21-EM. Ping, sin vana trogen, tuggandes på något ganska lättsmält och Pong, även sin vana trogen, ojandes över en ond mage klev förbi pressuppbådet och åkte söderut mot hemmaplan.
Det vilda som hänt under sommaren har tvingat killarna att diska i Polen, knyta mattor i Bryssel, valla får i Turkiet, baka Keofsis i Rumänien samt skrubba omklädningsrum i Tjeckien. Dessutom fick de av misstag jobba ett par veckor på upparbetningsfabriken för radioaktivt avfall i Le Havre. Denna erfarenhet medförde vissa problem under resten av deras vistelse. Att dela rum på natten blev en omöjlighet då de blivit självlysande av sitt arbete. Vissa erfarenheter var bättre än andra.
Uppvaknandet i vardagen blev brutalt. Pong som bytt skola under våren hade helt glömt det och hade pulat med kvalitetsredovisningen för sin gamla enhet. Pigg och nyvaxad klev han in på sin gamla skola och försökte ta sig in på sitt gamla tjänsterum. Eftersom nyckeln inte passade bröt han upp dörren och upptäckte att han var fel. Detta trodde han såklart var ett misstag (eller han reflekterade knappt över det) och satte sig sonika ner och öppnade datorn för att börja gnugga ner sig i den digra mail-inboxen. Att han behövde hacka sig in då hans lösenord inte fungerade brydde han sig inte heller om vilket var helt normalt beteende för honom.
Ping hade det betydligt lugnare. I och med att han var klar med Rektorsprogrammet och trodde han att livet var ett självspelande piano. Tankarna gick mest åt hur han skulle kunna få makt över Serviceförvaltningen och skolornas matsedel. Grubblandet som gjort honom lätt gråhårig gällde egentligen huruvida man kan ha brunsås till fisk eller inte. Dilemmat hade uppkommit när PoP var i Coventry för att utveckla Englands kulinariska framtid. Därför träffades Gordon, Jamie och Ping medan Pong och Nigella diskuterade olika brödproteiner i Scones. Tanken var att England goes Swedish style... och Jamie var direkt på och ville köra ytterligare ett varv med Nakne kocken. Gordon såg möjligheten att få skälla ut Leif Mannerström i direktsändning. Eftersom Pong redan var naken och Leif är en husgud för Ping så sprack sammarbetet innan det ens hade börjat. Ping och Pong bestämde kort och gott att brunsås är gott och därmed basta...
Back in b eller L igen...
Senaste veckorna har Ping kört en nytt spår och försökt sig på kändisdieten. Efter att ha medverkat i alla olika media förutom Flanellograf och Overhead har han antagit en relativt ljusblå ton mot sin vilja. Dieten innebär att man ser tjock ut om man går runt i MFF-tröja därför ska man försöka hålla sig undan media... eller enbart äta mindre.
Pongs senaste hang-up är cykelhjälmar. Imponerande nog har Pong norra Europas största samling av defekta cykelhjälmar. Det stora intresset dök upp under en eftermiddag i syd-östra Frankrike när vi råkade snedda över upploppet på 7:e etappen av Tour de France precis vid målgång.
Mycket mer skulle kunna sägas men budskapet idag är kort och gott...
We´re back!
PoP i topp
fredag 4 september 2015
tisdag 26 maj 2015
VI ÄR KLARA! (eller hur f-n gick detta till?)
För drygt tre år sedan drog två fortfarande fräscha skolledare ut på ett av de största äventyret som för närvarande finns för skolledare. Att gå och genomföra en utbildning samtidigt som ett jobb skulle skötas på hemmafronten.
Detta är en av anledningarna till att två alter egon skapades , Ping och Pong, för att just kunna hantera den oerhörd mängd av stress, den tuffa tidspressen och mängden av litteratur som skulle läsas och reflekteras över. Med hjälp av Ping och Pong kunde vi hela tiden andas ut och ta ner stressen på en hanterbar nivå.
På bilden ovan kan ni se oss, Ping sitter till vänster och Pong hänger med till höger. Lite längre upp i bilden har vår mycket gode vän "Lillen" slunkit med. Han vill egentligen alltid vara med oss men varken Ping eller Pong har tillräckliga sociala skills för att riktigt förstå att han önskar detta.
Men för Ping och Pong har dessa tre år handlat om helt andra saker än utbildning eller ledarskap. Vid Ping och Pongs träffar handlade det mest om förplägnad.
Frågor som alltid de två ställer sig är:
Vad får vi till mat? Hur mycket? När? Var ligger närmaste apotek? Har hotellet karta över omgivningarna? Har rummen extra toalettrullar nära tillgängligt? De har också utvecklat en ganska precis lista över saker som måste finnas. Förutom toalettpapper handlar det oftast om bananer, wienerbröd, bläckpennor i pastellfärger, lätt kolsyrat vatten som är tempererat till exakt 11,6 grader... Rummen ska givetvis vara av viss standard där har dock Pings önskemål aldrig uppfyllts.
Huvuddelen av all information som har inhämtats har gjorts med hjälp av föreläsare. Under dessa år har vi utsatts för nästan allt som finns. Vi skulle kunna göra en lista med flippar och floppar men väljer och låta bli då Pong genast börjar prata om Flip flops och Ping då sakta glider mentalt ut i strandmode. Höjdpunkter har dock varit när vi fick träffa den store men ack så korte Paul Svensson och han berättade om sin Sous vide. Ankbröstet som var tillagat enligt hans instruktioner var fantastiskt och genererade inga toalettbesök alls den kvällen...
Förutom detta har våra trogna läsare upplevt oerhörda äventyr med de två. Det har såklart handlat om mat och dryck men främst om upptåg var orsak handlar om missförstånd, dåligt lokalsinne eller PoP´s oerhört känsliga luktsinne.
Men, vi vill inte fastna i historier eller skrönor om dessa två. Ni kan alla vara säkra på att allt som skrivits här har varit sant och ofta har det som blivit offentligt blivit en mycket snällare bild än hur verkligheten var!
Nu är vi här! Laddade till tänderna kom PoP nästan i tid för att bli bedömda, återkopplade och till sist examinerade. Båda två hade lite svårt med begreppen och var lite osäkra på varför de skulle till Ystad igen. Städpersonalen var inte glada och kommunen fick göra som vanligt att ringa in all jour på de viktigaste samhällsfunktioner i trakten...just in case!
Dagen startade i ett rasande tempo med fika. Ping roffade som vanligt åt sig så mycket som han kunde bära samtidigt som Pong sökte efter bananerna. Dock stelnade Ping till ganska snabbt när han insåg att huvudmannen var på plats. Med en hyffsat arg blick fick Ping gå tillbaka med svansen mellan benen och lämna tillbaka hälften av det han hade tagit till sig. Detta innebar att för första gången på tre år fick alla deltagande rektorer något fika överhuvudtaget.
Sen hände det några saker som bara händer i PoP´s liv. För det första gick det upp för dem när deras chefer var där var att de skulle ha skrivit något i ett ämne som de skulle fått godkänt av skolan. Deras okunskap handlade om att båda hade glömt sina lösenord till inboxen under jullovet. Båda hade reflekterat över den minskade mail-skörden var ett bra betyg på att de gjort ett bra jobb....ALLA ÄR NÖJDA.
Därför förflöt dagen bra...Ping briljerade med en presentation som handlade om en ny läroplan där hemkunskapsämnet skulle ta över de den största delen av veckans lektioner medan Pong beskrev sitt utvecklingsarbete om vikten av mjuk asfalt på skolgårdarna samt en evidensbaserad undersökning på ökad måluppfyllelse kan fås genom att alla elever har en egen gunga.
Ping och Pong njöt av hur bra redovisningarna gick och blev överförtjusta när de efteråt blev inkallade för ett kompletterande samtal. De trodde att nu skulle du upphöjas till lektorer på Linnéuniversitetet. Dock handlade möte om klargörande av syfte, innehåll, metoder, problemformuleringar, frågeställningar samt om etiskt insamlande av stoff.
Mötet gick bra tyckte båda ändå. Mest tack vare att båda brukar sluta lyssna när orden som sägs överstiger två stavelser.
Nu blev det fest, nålar delades ut ( PoP misstänkte att detta var snacks de fick och undrade var den stora skålen fanns), mat serverades och till sist på kvällen blev det dans...
Ping var i himlen, hans moves hade inte setts på 35 år (kanske borde de aldrig visats igen) och Pong fick vara med på scen och spelade lufttrummor hela natten. Båda somnade gott i varsin stol i lokalen med leenden på läpparna.
Sen hände det som vi alla befarat...Linnéuniversitetet hade genom åren lärt sig att alltid kolla närvaron på morgonen vid frukost så att Ping och Pong var där de förväntades vara. Som en kollektiv social kontroll. Idag var de borta!
Efter ett första genomsök av hotellet så tillkallades Kenneth Stuubbegaaard vid Ystad-polisen och efter par timmar hade de en hypotes om vad som hänt.
Vi 05-tiden på morgonen då den förstärkta sopbilen kom på sin vanliga vända hade Pin och Pong frågat om skjuts i till stan. När de sedan kom till stan hade de setts smyga på en färja mot Polen och det sista som sågs av dem var deras ryggsiluett på akterdäck i en underbart vacker soluppgång på Östersjön.
Nu kunde äventyret starta! Nya läroplaner skulle byggas! Scheman förändras någonstans där de fick chansen...
De var så lyckliga!!
Tack för oss!
Ping-Henrik Östman rektor Vårfru/Apelskolan centrum/väster Lund
Pong- Jens Kleiman rektor Lerbäckskolan centrum/torn Lund
Detta är en av anledningarna till att två alter egon skapades , Ping och Pong, för att just kunna hantera den oerhörd mängd av stress, den tuffa tidspressen och mängden av litteratur som skulle läsas och reflekteras över. Med hjälp av Ping och Pong kunde vi hela tiden andas ut och ta ner stressen på en hanterbar nivå.
På bilden ovan kan ni se oss, Ping sitter till vänster och Pong hänger med till höger. Lite längre upp i bilden har vår mycket gode vän "Lillen" slunkit med. Han vill egentligen alltid vara med oss men varken Ping eller Pong har tillräckliga sociala skills för att riktigt förstå att han önskar detta.
Men för Ping och Pong har dessa tre år handlat om helt andra saker än utbildning eller ledarskap. Vid Ping och Pongs träffar handlade det mest om förplägnad.
Frågor som alltid de två ställer sig är:
Vad får vi till mat? Hur mycket? När? Var ligger närmaste apotek? Har hotellet karta över omgivningarna? Har rummen extra toalettrullar nära tillgängligt? De har också utvecklat en ganska precis lista över saker som måste finnas. Förutom toalettpapper handlar det oftast om bananer, wienerbröd, bläckpennor i pastellfärger, lätt kolsyrat vatten som är tempererat till exakt 11,6 grader... Rummen ska givetvis vara av viss standard där har dock Pings önskemål aldrig uppfyllts.
Huvuddelen av all information som har inhämtats har gjorts med hjälp av föreläsare. Under dessa år har vi utsatts för nästan allt som finns. Vi skulle kunna göra en lista med flippar och floppar men väljer och låta bli då Pong genast börjar prata om Flip flops och Ping då sakta glider mentalt ut i strandmode. Höjdpunkter har dock varit när vi fick träffa den store men ack så korte Paul Svensson och han berättade om sin Sous vide. Ankbröstet som var tillagat enligt hans instruktioner var fantastiskt och genererade inga toalettbesök alls den kvällen...
Förutom detta har våra trogna läsare upplevt oerhörda äventyr med de två. Det har såklart handlat om mat och dryck men främst om upptåg var orsak handlar om missförstånd, dåligt lokalsinne eller PoP´s oerhört känsliga luktsinne.
Men, vi vill inte fastna i historier eller skrönor om dessa två. Ni kan alla vara säkra på att allt som skrivits här har varit sant och ofta har det som blivit offentligt blivit en mycket snällare bild än hur verkligheten var!
Nu är vi här! Laddade till tänderna kom PoP nästan i tid för att bli bedömda, återkopplade och till sist examinerade. Båda två hade lite svårt med begreppen och var lite osäkra på varför de skulle till Ystad igen. Städpersonalen var inte glada och kommunen fick göra som vanligt att ringa in all jour på de viktigaste samhällsfunktioner i trakten...just in case!
Dagen startade i ett rasande tempo med fika. Ping roffade som vanligt åt sig så mycket som han kunde bära samtidigt som Pong sökte efter bananerna. Dock stelnade Ping till ganska snabbt när han insåg att huvudmannen var på plats. Med en hyffsat arg blick fick Ping gå tillbaka med svansen mellan benen och lämna tillbaka hälften av det han hade tagit till sig. Detta innebar att för första gången på tre år fick alla deltagande rektorer något fika överhuvudtaget.
Sen hände det några saker som bara händer i PoP´s liv. För det första gick det upp för dem när deras chefer var där var att de skulle ha skrivit något i ett ämne som de skulle fått godkänt av skolan. Deras okunskap handlade om att båda hade glömt sina lösenord till inboxen under jullovet. Båda hade reflekterat över den minskade mail-skörden var ett bra betyg på att de gjort ett bra jobb....ALLA ÄR NÖJDA.
Därför förflöt dagen bra...Ping briljerade med en presentation som handlade om en ny läroplan där hemkunskapsämnet skulle ta över de den största delen av veckans lektioner medan Pong beskrev sitt utvecklingsarbete om vikten av mjuk asfalt på skolgårdarna samt en evidensbaserad undersökning på ökad måluppfyllelse kan fås genom att alla elever har en egen gunga.
Ping och Pong njöt av hur bra redovisningarna gick och blev överförtjusta när de efteråt blev inkallade för ett kompletterande samtal. De trodde att nu skulle du upphöjas till lektorer på Linnéuniversitetet. Dock handlade möte om klargörande av syfte, innehåll, metoder, problemformuleringar, frågeställningar samt om etiskt insamlande av stoff.
Mötet gick bra tyckte båda ändå. Mest tack vare att båda brukar sluta lyssna när orden som sägs överstiger två stavelser.
Nu blev det fest, nålar delades ut ( PoP misstänkte att detta var snacks de fick och undrade var den stora skålen fanns), mat serverades och till sist på kvällen blev det dans...
Ping var i himlen, hans moves hade inte setts på 35 år (kanske borde de aldrig visats igen) och Pong fick vara med på scen och spelade lufttrummor hela natten. Båda somnade gott i varsin stol i lokalen med leenden på läpparna.
Sen hände det som vi alla befarat...Linnéuniversitetet hade genom åren lärt sig att alltid kolla närvaron på morgonen vid frukost så att Ping och Pong var där de förväntades vara. Som en kollektiv social kontroll. Idag var de borta!
Efter ett första genomsök av hotellet så tillkallades Kenneth Stuubbegaaard vid Ystad-polisen och efter par timmar hade de en hypotes om vad som hänt.
Vi 05-tiden på morgonen då den förstärkta sopbilen kom på sin vanliga vända hade Pin och Pong frågat om skjuts i till stan. När de sedan kom till stan hade de setts smyga på en färja mot Polen och det sista som sågs av dem var deras ryggsiluett på akterdäck i en underbart vacker soluppgång på Östersjön.
Nu kunde äventyret starta! Nya läroplaner skulle byggas! Scheman förändras någonstans där de fick chansen...
De var så lyckliga!!
Tack för oss!
Ping-Henrik Östman rektor Vårfru/Apelskolan centrum/väster Lund
Pong- Jens Kleiman rektor Lerbäckskolan centrum/torn Lund
onsdag 28 januari 2015
Pina, ångest, lycka och mellanrum... eller varför inte betyg och frukt från första dagen...
Äntligen ny termin, nytt år och nya utmaningar. Ping och Pongs år började vasst som vanligt. Pong hade haft näsan i litteraturen och missat hela julfirandet. Efter omdömet som han fick på förra delexamen hade bestämt sig för att det var dags att ta tag i studierna. 19 böcker, 7 forskningsartiklar och 2 deckare senare kände han sig nöjd och började skriva på examensuppgiften i delkursen ledarskap. Ping som hade gjort djuplodande undersökning och hinder och möjligheter i det samiska julbordet hade en helt annat approach. Båda gick all in för att smälta sina upplevelser i alla fall. Sammanställt kom de fram till att det var dags att prestera på hög nivå igen.
Ledarskapsresan har varit intensiv och omskakande. Att tro att man har koll och struktur, ha en känsla för kultur och klimat. Veta en hel del om ledarstrategier och förändringsmyter osv. Men när vi sedan hamnar i the edge of chaos, mellanrummet och diskuterar om självorganisering, lärlag, passionerat ledarskap, post-heroiskt ledarskap, nya mellanrum, skuggan, komplexitet, Bohica, PESOK, kasam, pedagogiskt ledarskap kontra didaktiskt ledarskap, transformativt ledarskap osv. Allt detta skulle sammanfattas på 10 sidor samtidigt som vi skulle beskriva vår ledarskapsresa både i förhållande till lärarna på den egna skolan men också i förhållande till litteraturen. Vi skulle fokusera på mellanrummet, på nya lärdomar och det som vi inte höll med om. Intensivt, spännande och härligt utmanande. Pong gjorde snabbt en riskanalys och Ping en handlingsplan. Båda förstod att här kunde det brinna till ordentligt varpå de uppdaterade SBA-pärmen med en ny checklista.
Både PoP blev klara i tid och skickade enligt alla konstens regler in sina uppgifter. Därefter landade det in ett gäng arbeten som skulle opponeras. Pong, aka Motorsågen, gick igång som en furie och formligen pulveriserade det han hade att opponera på. Ping som trodde att man skulle opponera på sitt eget arbete upplevde att det var det bästa han någonsin hade läst och rosade det till skyarna i alla sociala medier samt med en lite notis på den lokala Icabutikens anslagstavla. Pong som hade varit på Ica och handlat upplyste Ping om att han var ute i grumligt vatten utan gummistövlar och visade honom arbetet han skulle opponera på istället.
Äntligen kom tisdagsmorgonen när det var dags att åter vända mot Växjö. Kunskapens och upplysningens moder. Rutinen är densamma kaffe, tåg, spotify, Älmhult, kaffe och sen Växjö. Som två nybadade bebisar landade de in på hotellet för att lämna av överflödigt bagage. Receptionisten hälsade glatt på Pong och började asgarva när hon såg Ping. PoP undrade vad hon garvade åt och då berättade hon att hon var en fantast av bloggen och att denna gång hade de gjort en extra insats för Herr Abenius, aka Ping... Med glimten i ögat berättade hon att Pings rum inte var riktigt klart än men att vid ca kl 11 skulle bagagerummet vara färdigstädat... sen garvade hon igen...
Grabbarna tog sedan bussen till Universitetet. Väl framme var det många glada skratt och kramar när vi återsåg våra kursare. Efter en snabb kopp kaffe skärptes tonen och deltagarna troppade av mot examination. Motorsågen var fulltankad och Pong gjorde sitt yttersta för att kontrollera kedjan. Lätt på gasen men när examinatorn harklade sig trodde Pong att han var på rätt väg och lät därefter både sågen, bilan och kompostkvarnen löpa amok. Sällan har något liknande skådats. Kejsarens nya kläder var rena barnsagan i förhållande. Ping som i lite tidsnöd hade snabbscannat den han skulle opponera på kom fram till att det var lika bra att ge samma kritik som han hade tänkt ge sig själv. Pings grupp var en enda stund i eufori och allt var frid och fröjd. Väl återsamlade i matsalen för lunch konstaterade PoP att de nog var godkända. Resten av dagen användes till att starta igång examensarbetet med stöd av handledarna.
Ännu en gång under denna vådliga resa stötte PoP på patrull. Deras kontextuella språkförståelse uppvisa stora luckor ibland som ni kära trogna läsare känner väl till om.
En ”handledare” var för Pong något som satt under vasken i köket och drog från Campus för att söka reda på en ledare med form av en hand. ”Claes Ohlsson” ropade han till sina förvånade kollegor när han frustade ut genom Campusgrindarna.
Ping, som ofta fastnar i ett pragmatiskt grubbel , visste varken ut eller in. ”Ska vi skriva mer??” utbrast han…” Jag har inte mer ord kvar!” Med tårar i ögonen sjönk han ner i en fåtölj i en korridor. Ovanför honom öppnades en dörr och en mycket välvilligt inställd kurator förbarmade sig över Pings tillstånd och med leende och ett välfyllt kakfat på hens kontor försvann Ping in i en retrospektion av sitt liv som sent skulle lämna kuratorns tankevärld. På ålderns höst har samme kurator angett att detta samtal med Ping var vändpunkten i livet och dagen efter avslutade hen sin tjänst i Växjö för att numer vandra på ryska tundran för att dokumentera mjölbaggens uppväxtmiljö i den specifika lavan som bara existerar där.
Stärkt av detta samtal vandrade en mycket lättad Ping ut med klar blick och målmedvetna steg. Hans mål var klart. Rubriken på ex-jobbet var etsad på näthinnan. Nu var han tvungen att leta upp Pong, för utan honom skulle det inte fungera Uppdraget var klart. ”En rektors matkultur”
”En odyssé i vin och mat för två rektorer”. Ping slickade sig om läpparna och tog sin mobil. Han har alla deltagare i förra årets ”Mästerkock” på speed-dial. Här fanns deras handledare...
Pong återfick bäring och balans vid kvällens måltid. PoP hade ägnat eftermiddagen med att lägga upp vårens ex-jobb. Utan att tänka helt klart så bokade de upp sig var dag under våren då de trodde att ex-jobb var en heltidssysselsättning och att deras ”vanliga” jobb inte behövdes längre. Detta torde inte bli några egentliga problem på hemmaplan då varken P eller P syntes alltför ofta på sina respektive skolor. Pong gick nästan alltid fel till sitt jobb medan Ping hade en mycket väl utvecklad igångsättningsproblematik vilket i hans fall medförde att när han väl kom ur säng var det redan över sängdax…en paradox som heter duga
Dag 2 i Växjö erbjöd ett par föreläsningar. Den första handlade om hur man som student ska leta artiklar på universitetets stor artikelsöknings-system. Det hela övergick både PoP´s kognitiva förmåga vilket innebar att båda herrarna försjönk i dvala med ett drömskt leende på sina läppar. De var förlorade. Tills en herr Alvesson öppnade mun och med skrovlig stämma tog till ord "Chill” sa han! Ibland är det viktigast att bara ställa frågan till sig själv om vad det är du/vi håller på med. Planer, struktur, visioner är bara en massa saker som görs för att hålla ett sken uppe. Vem styr egentligen?? Du/Jag/Styrdokument? Uppfriskande och provocerande.
Pong undrade om Alvesson var kompis med Jan Håkansson vars systematiska tänk helt förkastades och en pragmatisk nyordning skull råda bot på allt ”Vi vill ha mys” ropade Ping! Mats replikerade med att ”Då är du på rätt plats, för i den kommunala världen är myyyys riktigt viktigt!” Pong log och insåg att hans skola gjorde ett riktigt gott jobb. Där fanns inget som handlade om planer eller struktur. Scheman var sedan länge bannlysta och en självreglerande organisation var så utbyggd att Pong inte behövdes längre. Han satt och spelade gitarr på sitt rum och skrev på lite papper då och då för folk ville ha lön minst en gång i månaden...
Alvesson avslutade hela föreläsningen med CYA vilket PoP trodde stod för See you all... men när de var på väg ut röt Mats till.. "Inte det!!! utan Cover Your Ass...
Tills nästa gång... täck gumpen!
Ping and Pong
Ledarskapsresan har varit intensiv och omskakande. Att tro att man har koll och struktur, ha en känsla för kultur och klimat. Veta en hel del om ledarstrategier och förändringsmyter osv. Men när vi sedan hamnar i the edge of chaos, mellanrummet och diskuterar om självorganisering, lärlag, passionerat ledarskap, post-heroiskt ledarskap, nya mellanrum, skuggan, komplexitet, Bohica, PESOK, kasam, pedagogiskt ledarskap kontra didaktiskt ledarskap, transformativt ledarskap osv. Allt detta skulle sammanfattas på 10 sidor samtidigt som vi skulle beskriva vår ledarskapsresa både i förhållande till lärarna på den egna skolan men också i förhållande till litteraturen. Vi skulle fokusera på mellanrummet, på nya lärdomar och det som vi inte höll med om. Intensivt, spännande och härligt utmanande. Pong gjorde snabbt en riskanalys och Ping en handlingsplan. Båda förstod att här kunde det brinna till ordentligt varpå de uppdaterade SBA-pärmen med en ny checklista.
Både PoP blev klara i tid och skickade enligt alla konstens regler in sina uppgifter. Därefter landade det in ett gäng arbeten som skulle opponeras. Pong, aka Motorsågen, gick igång som en furie och formligen pulveriserade det han hade att opponera på. Ping som trodde att man skulle opponera på sitt eget arbete upplevde att det var det bästa han någonsin hade läst och rosade det till skyarna i alla sociala medier samt med en lite notis på den lokala Icabutikens anslagstavla. Pong som hade varit på Ica och handlat upplyste Ping om att han var ute i grumligt vatten utan gummistövlar och visade honom arbetet han skulle opponera på istället.
Äntligen kom tisdagsmorgonen när det var dags att åter vända mot Växjö. Kunskapens och upplysningens moder. Rutinen är densamma kaffe, tåg, spotify, Älmhult, kaffe och sen Växjö. Som två nybadade bebisar landade de in på hotellet för att lämna av överflödigt bagage. Receptionisten hälsade glatt på Pong och började asgarva när hon såg Ping. PoP undrade vad hon garvade åt och då berättade hon att hon var en fantast av bloggen och att denna gång hade de gjort en extra insats för Herr Abenius, aka Ping... Med glimten i ögat berättade hon att Pings rum inte var riktigt klart än men att vid ca kl 11 skulle bagagerummet vara färdigstädat... sen garvade hon igen...
Grabbarna tog sedan bussen till Universitetet. Väl framme var det många glada skratt och kramar när vi återsåg våra kursare. Efter en snabb kopp kaffe skärptes tonen och deltagarna troppade av mot examination. Motorsågen var fulltankad och Pong gjorde sitt yttersta för att kontrollera kedjan. Lätt på gasen men när examinatorn harklade sig trodde Pong att han var på rätt väg och lät därefter både sågen, bilan och kompostkvarnen löpa amok. Sällan har något liknande skådats. Kejsarens nya kläder var rena barnsagan i förhållande. Ping som i lite tidsnöd hade snabbscannat den han skulle opponera på kom fram till att det var lika bra att ge samma kritik som han hade tänkt ge sig själv. Pings grupp var en enda stund i eufori och allt var frid och fröjd. Väl återsamlade i matsalen för lunch konstaterade PoP att de nog var godkända. Resten av dagen användes till att starta igång examensarbetet med stöd av handledarna.
Ännu en gång under denna vådliga resa stötte PoP på patrull. Deras kontextuella språkförståelse uppvisa stora luckor ibland som ni kära trogna läsare känner väl till om.
En ”handledare” var för Pong något som satt under vasken i köket och drog från Campus för att söka reda på en ledare med form av en hand. ”Claes Ohlsson” ropade han till sina förvånade kollegor när han frustade ut genom Campusgrindarna.
Ping, som ofta fastnar i ett pragmatiskt grubbel , visste varken ut eller in. ”Ska vi skriva mer??” utbrast han…” Jag har inte mer ord kvar!” Med tårar i ögonen sjönk han ner i en fåtölj i en korridor. Ovanför honom öppnades en dörr och en mycket välvilligt inställd kurator förbarmade sig över Pings tillstånd och med leende och ett välfyllt kakfat på hens kontor försvann Ping in i en retrospektion av sitt liv som sent skulle lämna kuratorns tankevärld. På ålderns höst har samme kurator angett att detta samtal med Ping var vändpunkten i livet och dagen efter avslutade hen sin tjänst i Växjö för att numer vandra på ryska tundran för att dokumentera mjölbaggens uppväxtmiljö i den specifika lavan som bara existerar där.
Stärkt av detta samtal vandrade en mycket lättad Ping ut med klar blick och målmedvetna steg. Hans mål var klart. Rubriken på ex-jobbet var etsad på näthinnan. Nu var han tvungen att leta upp Pong, för utan honom skulle det inte fungera Uppdraget var klart. ”En rektors matkultur”
”En odyssé i vin och mat för två rektorer”. Ping slickade sig om läpparna och tog sin mobil. Han har alla deltagare i förra årets ”Mästerkock” på speed-dial. Här fanns deras handledare...
Pong återfick bäring och balans vid kvällens måltid. PoP hade ägnat eftermiddagen med att lägga upp vårens ex-jobb. Utan att tänka helt klart så bokade de upp sig var dag under våren då de trodde att ex-jobb var en heltidssysselsättning och att deras ”vanliga” jobb inte behövdes längre. Detta torde inte bli några egentliga problem på hemmaplan då varken P eller P syntes alltför ofta på sina respektive skolor. Pong gick nästan alltid fel till sitt jobb medan Ping hade en mycket väl utvecklad igångsättningsproblematik vilket i hans fall medförde att när han väl kom ur säng var det redan över sängdax…en paradox som heter duga
Dag 2 i Växjö erbjöd ett par föreläsningar. Den första handlade om hur man som student ska leta artiklar på universitetets stor artikelsöknings-system. Det hela övergick både PoP´s kognitiva förmåga vilket innebar att båda herrarna försjönk i dvala med ett drömskt leende på sina läppar. De var förlorade. Tills en herr Alvesson öppnade mun och med skrovlig stämma tog till ord "Chill” sa han! Ibland är det viktigast att bara ställa frågan till sig själv om vad det är du/vi håller på med. Planer, struktur, visioner är bara en massa saker som görs för att hålla ett sken uppe. Vem styr egentligen?? Du/Jag/Styrdokument? Uppfriskande och provocerande.
Pong undrade om Alvesson var kompis med Jan Håkansson vars systematiska tänk helt förkastades och en pragmatisk nyordning skull råda bot på allt ”Vi vill ha mys” ropade Ping! Mats replikerade med att ”Då är du på rätt plats, för i den kommunala världen är myyyys riktigt viktigt!” Pong log och insåg att hans skola gjorde ett riktigt gott jobb. Där fanns inget som handlade om planer eller struktur. Scheman var sedan länge bannlysta och en självreglerande organisation var så utbyggd att Pong inte behövdes längre. Han satt och spelade gitarr på sitt rum och skrev på lite papper då och då för folk ville ha lön minst en gång i månaden...
Alvesson avslutade hela föreläsningen med CYA vilket PoP trodde stod för See you all... men när de var på väg ut röt Mats till.. "Inte det!!! utan Cover Your Ass...
Tills nästa gång... täck gumpen!
Ping and Pong
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)