Är jag rätt? På SETT? Eller varför blir aldrig Pong mätt....

Ni som har följt Ping och Pong genom bloggen ett tag kan ha anat att Ping och hotell inte är någon särdeles bra kombo. Denna rundan inget undantag. Rummet i Kista fanns i Järva... Dubbelrummet var ett enkelrum... SAY no more... För första gången någonsin längtar Ping till Backagården

Första passet på SETT hamnade jag på Dennis Westerberg. Han pratade om NU att vi lever i ett ständigt pågående nu. Att access är idag viktigare än ownership och att det gäller att förhålla sig till världen som den är och inte som vill skulle vilja att den vore...

Dock var det viktigaste han sa att allt sker inne i våra huvud. Utan våra tankar och medvetenhet om dem händer inget ting. Stress är bara många tankar samtidigt och att det är våra tankar som får oss att må dåligt.

På tal om att må dåligt var finns Pong? Var är kaffet? Vem är jag och varför är det bara män som kommer fram och kramar mig?

Pong is calling....efter en natt i Kista Galleria spurtade Pong hemvant mot mässhallar och annat. Nu skulle kunskap insupas, nätvärk (ja, med Ä) masseras in i frontalloben. Ping skulle vänta vid ingången och fast vi hade samma(!) kläder på oss så hittade vi inte varandra.
Pong hamnade hos arkitekt Lippman som tog oss in i hur den fysiska miljön i alla våra skolor även är en fysisk lärmiljö i alla vrår. "intressant" tänkte Pong innan han somnade i  en av Lippmans tänkta mysvråer i någon korridor.
Väl ute fann vi varandra och även vårt Nirvana. Vi hittade hem och bestämde oss på stående fot att lämna vårt gamla liv och träda in i den vackra, obefläckade pedagogiska världen med...

Ok, jag seeer vad du åt till frukost!

Efter lunch nu. Som vanligt blev lunchen en alltför viktig del av dagens händelser. Mässans innehåll blev lite dimmigt suddigt efter kycklingsallader och kålpuddingar. Kålen slog till med full kraft några minuter innan föreläsningen skulle börja vilket innebar att södra Kista utrymdes av olika säkerhetsskäl. Civilförsvaret ryckte ut men tyvärr räckte inte gasmaskerna inte till så att vissa deltagare fick uppsöka vårdcentraler i nordvästra Stockholm för en kort intensiv syrgasbehandling. Efter detta tydliga avstamp kunde Ping och Pong gå ganska ensamt på resten av dagens föreläsningar. Föreläsarna var tämligen förvånade men samtidigt lyckliga över PoP´s entusiasm.

Som vanligt överdriver Pong en liiiiten smula. Eftermiddagen var dock kanon Ping såg först energisprutan Micke Gunnarsson. Ping fick frispel totalt och ord som bekräftelse, må bra och det löser sig lät som sweet music. Det var de snabbaste 45 minuterna och en himla massa skratt. Efter det gick han till M6 och ett föredrag om att leda med kommunikation. Vissa saker är bra andra är lite mindre bra men som Pong skulle sagt... det mesta går över med en kopp kaffe och en kärleksmums vilket blev Pings recept.

Välbehövligt och stärkande inför Marcin de Kaminski. Marcin pratade om internet, hemdatorer och demokrati. Marcin är välbehövlig att höra!

Avslutningsvis lyssnade Ping på Årstaskolans 8:or som hade gjort film av sina kortberättelser efter att ha läst "Kulor i Hjärtat" Helskotta vad elever är bra!!!

Efter kommer paniken.  Vår diet... det har ju inte varit en ända halva hittills. Pong börjar se apatisk ut efter sin kycklingsallad. Tacksamt att Ping käkat kålpudding och därför ser till att hålla fritt för Pongs toabesök. Alla längtar vi tillbaka till 1-2-3 dieten och till hederligt lundensiskt automatkaffe. KMs priser på blaskigt kaffe är helt i linje med Espressohouse policy att ta lite mer än vad som egentligen går...

Därför avslutades kvällen med restaurangbesök och en öl för att fira... Fira vaddå? Eh... ja Zlatan blev ju ligamästare och Ping hade tillslut fått ett hotellrum i en annan kommun.

Natti...