LLL igen och igen och återigen tror busschauffören att Lo-skolen är en skola i Malmös utkant och kör fel...

Ping och Pong har dragit från Lund. En gång om året överraskas de två av påbud att packa väska och tandborste för att sätt sig på en buss och åka på utflykt. Denna utflykt uppskattas oerhört av båda! Varför undrar ni som varit med på dessa utflykter. Dagarna är fyllda med föreläsningar och gruppövningar och är ibland ganska krävande för deltagarna. Nå det är inte innehållet som intresserar PoP utan mellanrummen i schemat. På LLL fylls vart mellanrum med mat! Mat i såna mängder att Spångens Gästis, Grands matsalar, Savoy eller Kafè Annorlunda hade packat ihop sina verksamheter och skolat om sig till Lokalplanerare...
Kolhydrater, proteiner, fleromättade och mättade fetter i olika färger överallt. PoP´s känsliga smaklökar och sinnen arbetar på 150% dessa dagar och är alltid klädda i Tomas Di Leva kreationer som tillåter ett frosseri av episka mått! Nu ska det ätas! (städpersonal hade som vanligt anmält till AMV och lämnat in en riskanalys på toalettkapaciteter)
Innan lunch skulle vi trots frosseri-längtan sätta oss för att lyssna på Per Persson. PoP misstolkade namnet som vanligt och förväntade sig att Peps skulle dra lite rotblues för oss när de läst programmet. Att överskriften på timmen handlade om "Ett Lund" och öppettider på butiker i centrum hade de inte läst. BTW har Lunds centrum 370 affärer medan Nova bara har 70...
Så in salen skuttar Pong skrålandes "HÖÖÖÖÖG STANDARD, VA FAEN E HÖG STANDARD?" Medan Ping som hade missat morgonkaffet mumlade något om Falsk matematik...

Lite förvånade satte de sig och fick mumla vidare och lyssna på Pers beskrivning. 80% är good enough, sa han... detta kändes lite tufft för hårt arbetande visionärer. 120% är väl det vi alltid siktar på? 120% är ju bättre än vad både Korea och Finland presterade i senaste PISA vilket borde göra att Sverige till nästa ranking skulle kunna nå upp till medel iallafall..

Projektet Ett Lund presenterades med vision och allt. Att vi skall gå från Vision 2025 via strategiska mål, kommunikation, roller och ansvar, platsvarumärke till Ett Lund. Enligt Peps eh f´låt Per behöver man vara 450 000 invånare för att driva allt det som vi har i Lund. Pong myste till och kände direkt att här är lösningen på hans demografiska problem med för få elever i varje klass... Så från och med i augusti 2017 räknar Pong med att ha omkring 840 elever i varje klass och då äntligen kunna fylla skolan längst i väster till bristningsgränsen. "Ah...budget i balans ropade han!" och fick stående ovationer av auditoriet.

Cute & Smart var ledord och det namedroppades på lite högre nivåer än vanligt då flertalet av Kungahuset nämndes. Kungens jultal på nyårsdagen var också på tapeten och vi skulle vara stolta över Lund...

Ping som hade glömt att putsa brillorna och fortfarande inte hade förstått att det inte var Peps ställde sig upp och pekade på fönstret och sjöng i nasala överljudstoner... Oh boy vilket vackert väder, det är alldeles lagom och sen när Pong uppmärksammade honom på att det var näringslivschefen i Lund snyftandes Nu har kräfsen dött i Tjörnarpssjön... oh sicket rysligt elände...

När Per kom in på framtidsvisioner lämnade PoP salen för de uppfattade det som att det var dags att göra plats för lunch och för alla som varit på LO-Skolen vet att det är lunchen man skall satsa på! Så Ping och Pong skapade plats i bagagerummet i foajen för att kunna ligga som två uppsvällda Anacondor som ätit varsin vattenbuffel under ett par timmar efter maten. Tyvärr slog deras usla lokalsinne till igen.. Lo-Skolen är till och med större än Fågelskolan med sina 22 000 kvm och de hittade inte tillbaka...eller till något överhuvudtaget. Med Peps ord i huvudet om "Rotrock, reggae, det är Rotrock..." löpte de vidare mot Köpenhamn...

LLL levererar smakfullt stilrent och mycket

Efter att paltkoman släppt kastades vi in i Anders Jönssons värld. Betyg och bedömning på tapet. Betyg i årskurs 4? Inget säger att det blir bättre enligt Anders. Bara Martin Ingvar som fick uppdraget att utreda detta säger att det är bättre med betyg för yngre barn men då utan att egentligen har någon vetenskaplig evidens för att säga detta. Han tycker rent personligt att det är bra... såpass...
Ett formativt förhållningssätt ska vi ha. Vi får uppdraget att mäta, flera nationella prov som gör det mätbart. Elever får svara på en massa utan att egentligen få förklara vad det är de svarar. Dessa konstruktioner smittar sen av sig till resten av undervisningen. Blir det bättre där då?
Därefter gick Anders över till sambedömning. Kanon tycker alla...att öka likvärdigheten i nationella proven men inte att öka likvärdigheten i bedömning av elevers prestationer. Anders fortsätter att levererar klokheter. Vi kan inte lita på lärarnas bedömningar, därför slänger vi in flera, mätsäkra nationella prov...Lärare som då träffar elever varje dag och har en kontextförståelse med sina individuella elever skulle då vara mindre säker? Oh noooo...
Rörigt? Jo, därefter beskriver Anders för oss vilka risker hela processen med NP har där kompromisserna haglar. Ok att göra det på detta provet men om NP-formatet smyger sin in i klassrummet blir det en försämring.
Hjälp, för mycket...två timmar kvar! Kaffe?? Ping som fortfarande var kvar i förmiddagens Peps Persson yra hade missat det hela och satt och gnolade på... Livet på landet, det är vad jag vill ha... Livet på landet och började gissa vilka i publiken som var från byarna. Han var ganska säker på att mannen snett fram till vänster var från Veberöd och funderade starkt på att höra om han visste vilka gummistövlar som är mest i ropet 2014.

Anders körde vidare med sambedömningen i ett formativt perspektiv där man kan se ökad måluppfyllelse och förhoppningsvis en likvärdigare skola på sikt. Han gick också igenom olika modeller för sambedömning. PoP tittade på varandra och funderade i samförstånd i tankar varför är det så lätt att sambestämma mat men så svårt med elevprestationer. Längesedan det har varit så koncentrerat bland skolledarna och direkt funderar man om det berodde på Anders tydliga och klara budskap att Björklund inte har en aning om vad han har sysslat med de sista 8 åren eller om det beror på att man försöker motverka känslan att man vill idissla dagens lunch pga att matsmältningssystemet inte kan hantera mängden föda som intogs under lunchen.

Lunchen hade som sagt inte landat riktigt när vi blev utslängda i grupper och skulle diskutera sambedömning. Hur sker den idag och hur vill vi att den skall organiseras i framtiden. Dock är det orutinerat att släppa ut 150 skolledare ur en samlingslokal och samtidigt säga att man skall hinna med att dricka kaffe innan man är tillbaka. Istället för att gå till de olika diskussionsgrupperna gick alla till kaffet. Slutsatsen är att det är lika svårt att få skolledare att bli nöjda med mängden kaffe som att mätta svenska folkets sug efter bacon till hotellfrukosten.

Om ni inte förstod i texten ovan var kaffet slut innan hälften hade fått och reaktionen bland skolledarna var snäppet starkare än vad reaktionerna har varit vid förslaget om betyg från åk 1. Upprorsstämningen var total. Därför gick gruppaktiviteten förbi utan att någon förstod att den hade varit. Passet avslutades med att de nya skolledarna fick presentera sig och som vanligt är det trevligt med lite nytt blod.

Kvällen kommer att avslutas med mat och dryck och möjligtvis lite hygge...

Nu lägger vi bloggen åt sidan för idag och återkommer imorgon.

Yours truly

Ping och Pong